Republika Autonome e Nahçivanit: Dallime mes rishikimesh

[Redaktim i kontrolluar][Redaktim i kontrolluar]
Content deleted Content added
No edit summary
vNo edit summary
Rreshti 31:
 
== Etimologjia ==
Studiuesi i gjuhës i shekullit 19 [[Heinrich Hübschmann|Johann Heinrich Hübschmann]] shkroi se emri "Nakhijevan" në armenisht fjalë për fjalë do të thotë "vendi i prejardhjes" (նախ ''nax'' "i pari" & իջեւան ''ijevanixhevan'' "vendbanim"), një referencë biblike për zbritjen të [[Arka e Noeut|Arkës së Noeut]] në [[Mali Ararat|Malin Ararat]]. Tradita [[Armenët|armene]] thotë se Nahçivani u themelua nga [[Noeu]].
 
Historiani [[Jahudët|hebre]] i shekullit të parë [[Flavio Josefi]] gjithashtu shkroi për Nahçivanit, duke thënë se emri i tij origjinal "Αποβατηριον, ose Vendi i Prejardhjes, është interpretimi i duhur i emrit armen të këtij qyteti".<ref name="Josephus">{{cite web|url=http://library.untraveledroad.com/Ch/Josephus/Antiquities-Jews/Book1/3.htm|title=Chapter 3|access-date=12 qershor 2016|language=en}}</ref> Hübschmann vuri në dukje, megjithatë, se nuk njihej me atë emër në antikitet dhe se emri i sotëm evoluoi në "Nakhchivan" nga "Naxčawan". Parashtesa "Naxč" rrjedh nga Naxič ose Naxuč (ndoshta një emër personal) dhe "awan" (transkriptimi modern i "avanit" të Hübschmann) në armenisht ësht për "vend, qytet".
 
== Ndarjet administrative ==
[[Skeda:Nakhichevan-subdivisions.png|thumbparapamje|upright=0.7|Nëndarjet e Nahçivanit]]
{{Kryesor|Ndarjet administrative të Azerbajxhanit}}
[[Skeda:Nakhichevan-subdivisions.png|thumb|upright=0.7|Nëndarjet e Nahçivanit]]
 
Nahçivani ndahet në tetë [[Ndarjet administrative të Azerbajxhanit|ndarje administrative]]. Shtatë prej tyre janë ''[[Raion|raione]]''. Kryeqyteti (şəhər) i [[Nahçivani (qytet)|Nahçivanit]] trajtohet veçmas.
Rreshti 49:
! Sipërfaqja (km<sup>2</sup>)
! Popullsia (1 gusht 2011)<ref name="Cities and regions">Official portal of Nakhchivan Autonomous Republic :[http://www.nakhchivan.az/portal-en/seh-ray.htm Cities and regions] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140519040027/http://www.nakhchivan.az/portal-en/seh-ray.htm|date=19 maj 2014|language=en}}</ref>
! Notes
! Shënimet
|-
|align="center" |'''1'''
|align="left" |[[Distrikti Babek|BabekBabək]] (Babək)
|align="left" |[[Babek (qytet)|Babek]]
|align="left" |Distrikt
|align="left" |749,81<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |66,200<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |Fillimisht i njohur si Nahçivan; u riemërua pas [[Babak Khorramdin]] më 1991
|-
|align="center" |'''2'''
|align="left" |[[Distrikti Julfa|JulfaCulfa]] (Culfa)
|align="left" |[[Julfa, (Azerbajxhan)|Julfa]]
|align="left" |DistriktiDistrict
|align="left" |1012,75<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |43,000<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |Also spelled Jugha or Dzhulfa.
|-
|align="center" |'''3'''
|align="left" |[[Distrikti Kangarli|KangarliKəngərli]] (Kəngərli)
|align="left" |[[Qıvraq|Givraq]]
|align="left" |DistriktDistrict
|align="left" |711,86<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |28,900<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |USpliti nda prejnga Babek në marsne 2004
|-
|align="center" |'''4'''
|align="left" |{{nowrap|[[Nahçivani (qytet)Nakhchivan|Nahçivani]] (Naxçıvan Şəhər)]]}}
|align="left" | n/a
|align="left" |KomunëMunicipality
|align="left" |191,82<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |85,700<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |U ndaSpliti nga NahçivaniNakhchivan (Babek) in 1991
|-
|align="center" |'''5'''
|align="left" |[[Distrikti Ordubad|Ordubad]]
|align="left" |[[Ordubad (qytet)|Ordubad]]
|align="left" |DistriktDistrict
|align="left" |994,88<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |46,500<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |Split from Julfa during [[Sovietization]]<ref name="Hewsen" />
|align="left" |U nda prej Julfa gjatë [[Sovjetizimi]]t,<ref name="Hewsen">{{cite book| last=Hewsen| first=Robert H| author-link=Robert H. Hewsen| title=Armenia: A Historical Atlas| publisher=University of Chicago Press| language=en| location=Chicago| year=2001| page=266| isbn=0-226-33228-4}}</ref>
|-
|align="center" |'''6'''
|align="left" |[[Distrikti Sadarak|SadarakSədərək]] (Sədərək)
| align="left" |[[Heydarabad, Azerbaijan|Heydarabad]]
|align="left" |District
|align="left" |153,49<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |14,500<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |USplit nda prejnga Sharur ne 1990; (''de jure'' përfshinincludes eksklavënthe [[Karki (Azerbaijan)|Karki]] [[Enclave Armeni,and eexclave|exclave]] in Armenia, cilawhich ështëis ''de facto'' nënunder kontrollinArmenian armencontrol)
|-
|align="center" |'''7'''
|align="left" |[[DiShahbuzDistrikti DistrictShahbuz|ShahbuzŞahbuz]] (Şahbuz)
|align="left" |[[Şahbuz|Shahbuz]]
|align="left" |DistriktDistrict
|align="left" |838,04<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |23,400<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |U ndaSplit nga NahçivaniNakhchivan (Babek) gjatëduring SovjetizmitSovietization<ref name="Hewsen" /> TerritoriTerritory korrespondonroughly përafërsishtcorresponds meto rrethinthe Čahuk (ՉահուկՉահւք) district rajonitof historikthe historic Syunik brendaregion within the [[MbretëriaKingdom eof ArmenisëArmenia (antiquity)|MbretërisëKingdom of ArmenisëArmenia]]<ref>Hewsen. ''Armenia: A Historical Atlas'', p. 123.</ref>
|-
|align="center" |'''8'''
|align="left" |[[Distrikti Sharur|SharurŞərur]] (Şərur)
|align="left" |[[Şərur|Sharur]]
|align="left" |DistriktDistrict
|align="left" |847,35<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |106,600<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |FillimishFormerly uknown njoh sias Bash-Norashen gjatëduring inkorporimitits incorporation tijinto brendathe BashkimitSoviet SovjetikUnion dheand IljiçitIlyich (pasafter [[Vladimir LeninLenini|Vladimir ''IljiçIlyich'' Lenin]]) prejfrom pasthe post-periudhës së SovjetizmitSovietization deriperiod to 1990<ref name="Hewsen" />
|-
|align="left" |
|align="left" |'''GjithsejTotal'''
|align="left" |
|align="left" |
|align="left" |5,500<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |414,900<ref name="Cities and regions" />
|align="left" |
|-
|}
 
== Demografia ==
Që nga 1 janari 2018, popullsia e Nahçivanit u vlerësua të ishte 452.831. Shumica e popullsisë janë [[Azerët|azerbajxhanas]], të cilët përbënin 99% të popullsisë në 1999, ndërsa [[Rusët|rusët]] etnikë (0.15%) dhe një pakicë [[Kurdët|kurdësh]] (0.6%) përbënin pjesën e mbetur të popullsisë.