[Redaktim i kontrolluar][Redaktim i kontrolluar]
Content deleted Content added
v →‎Historia: Rregullim i gabimeve me citimet
Etiketa: përpunim burimi 2017
Lidhje të jashtme të shpëtuara: 1 Lidhje të jashtme të etiketuara si të vdekura: 0) #IABot (v2.0.8.1
Rreshti 27:
Burimet e Raguzës pohojnë se që në shek. XIII Dukagjinët njiheshin si ''Ducagini d'Arbania'' dhe kanë sunduar vise në [[Zeta|Zetë]]. Më 1295 u përpoqën të përziheshin me punët e brendshme të Raguzës, por u zmbrapsën disa herë dhe iu nënshtruan sundimtarëve vendorë sllavë.<ref name="Vlora562" />
 
Prejardhja e degëzimeve të familjes është e paqartë. Sipas Gibb, historia e familjes shkon mbrapa deri në kohën e [[Kryqëzatat|Kryqëzatave]], emri Dukagjini vjen nga Duka Gjin,<ref>{{citation| url=https://books.google.com/books?id=jID6Z1l0IfEC&pg=PP15&dq=yahya+bey+duke+jean&hl=en&sa=X&ved=0CCYQ6AEwAGoVChMIk9Cela-myAIVwo8-Ch23WwTI#v=onepage&q=yahya%20bey%20duke%20jean&f=false| title=The age of beloveds : love and the beloved in early-modern Ottoman and European culture and society| page=xiii| author= Walter G. Andrews, Mehmet Kalpakli| publisher=Duke University Press| year=2005 | isbn=9780822334507 |oclc=56356148| quote= Dukaginzade [from the family of Duke Jean]}}</ref> emërtimi i fisi të Dukagjinit vjen nga themeluesi i vet, një fisnik [[Normandia (rajon)|norman]] i cili i la kryqëzatat dhe me njerëzit e tij u vendos në hapësirën gjeografike të Dukagjinit, duke u përzier me arbërorët.<ref name="Kaya">{{Cite web |url=http://turkishstudies.net/sayilar/sayi20/kayaidrisguven1297%28Hakem-1%29.pdf |title=İdris Güven Kaya, '''Dukagin-zade Taşlıcalı Yahya Bey'in Eserleridne Mevlana Celaleddin''', Turkish Studies, Cilt 4, Sayı 7, Erzincan, 2009. <br>'' "Gibbe göre, sülalenin tarihçesi Haçlı Seferlerine kadar dayanmaktadır. Bu seferler sırasında Normanlardan Le Duc Jean tarafından kurulmuş ve İşkodra yöresine yerleşen halk, daha sonra yerli halkla karışarak Arnavutlaşmış. Ancak atalarını unutmamışlar Le Duc Jeana izafeten, kendilerine Duke Jean ya da Dukagin demişlerdir." '' |accessdate=13 prill 2018 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20170111005616/http://turkishstudies.net/sayilar/sayi20/kayaidrisguven1297%28Hakem-1%29.pdf |archivedate=11 janar 2017 |url-status=dead |access-date=13 prill 2018 |archive-date=11 janar 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170111005616/http://turkishstudies.net/sayilar/sayi20/kayaidrisguven1297%28Hakem-1%29.pdf }}</ref><ref>{{citation| url=https://books.google.com/books?id=cGosAQAAIAAJ&q=Dukaginzade+duke+jean&dq=Dukaginzade+duke+jean&hl=en&sa=X&ved=0CDwQ6AEwAmoVChMIydSf97CmyAIVAlk-Ch32_QWb|page=275| author=Arthur Stratton| publisher=Scribner| year=1972|oclc=313334932| title=Sinan : the biography of one of the world's greatest architects and a portrait of the golden age of the Ottoman Empire}}</ref>
Në shekullin XV, shfaqen burime për dy degëzime të Dukagjinëve. Përfaqësuesi i njërës degë, Gjergj Dukagjini, shfaqet si zot i disa fshatrave afër [[Lezha|Lezhës]] dhe prijës i 40 kalorësve dhe 100 këmbësorëve. Megjithëse [[Republika e Venedikut]] i kish pranuar shërbimet e tij, ai mbështeti [[Principata e Zetës|Sundimtarin e Zetës]] [[Balsha III|Balshën III]] dhe luftoi kundër Venedikut kur Balsha III shtiu në dorë zotërimet e Venedikut pranë [[Shkodra|Shkodrës]]. Gjergj Dukagjini vdiq më 1409, Senati i Venedikut e fali të birin, Nikollën, për bëmat e të atit, me kërkesë të Dhimitër Jonimës.<ref>{{Citation |last=Božić |first= Ivan |title= Nemirno pomorje XV veka |url=https://books.google.com/books?ei=wVgmT5zbOIag-wa0hoHjCA&id=SnkBAAAAMAAJ&dq=%D1%81%D0%B0%D1%82%D0%B8+%D0%B4%D1%83%D0%BA%D0%B0%D1%92%D0%B8%D0%BD&q=%22%D1%92%D0%BE%D1%80%D1%92%D0%B5+%D0%B4%D1%83%D0%BA%D0%B0%D1%92%D0%B8%D0%BD%22#search_anchor |year=1979 |publisher=Srpska književna zadruga |location=Beograd |language= Sr |oclc=5845972 |page=355 |quote=...Умро је пре 1409, када је Сенат, на молбе Димитрија Јониме, опростио његовом сину Николи очеве поступке против Млечана..." }}</ref>